Tänker på dig....
Tänker på dig varje sekund av min vakna tid,
drömmer om dig varje sekund av min sömn.
Får en känsla av att jag är accepterad,
accepterad som den jag är.
Känslorna har styrt mig hit idag,
hit till denna ändå på mina drömmar.
Drömmarna om dig, drömmarna om oss.
Ibland önskar jag bara att allting aldrig hänt,
inget du och inget jag.
Hade jag mått såhär förvirrande bra då?
Hade jag suttit här då?
Jag kommer på mig själv med att vänta,
vänta på att nått ska hända.
Tror det är dags att inse det är jag som är problemet,
jag som är hacken i denna saga.
Sagan som jag hoppas får ett lyckligt slut.
Jag kan inte fixa allt,
men om jag hade fått en chans så vet du att jag hade tagit den.
Chansen om lycka, chansen om ett fortsatt liv.
Om ändå allting vore så enkelt som du får det att låta.
Då skulle jag inte suttit här nu!
Är det nu jag ska säga att jag älskar dig?
